Ett ämne som jag mer och mer blir intresserad av är just det om barfotahoven. Jag har själv vuxit upp med hästar som varit skodda mer eller mindre runt om och det har varit det normala. Nu för tiden så blir de som håller sina hästar barfota fler och fler. Vad är egentligen bäst? Kan alla hästar gå barfota? Måste en häst som tävlas ha skor? Det är intressant att fundera över.

I oktober var jag på en föreläsning på Riala gård med Birgitta Svensk Färnstrand från SANHCP. Här kommer ett litet utdrag från mina anteckningar från tillfället blandat med med egna funderingar.

Birgitta pratade om att hon gärna ser en maxad hov. Det betyder att hästen har hovar som fungerar optimalt och det är inte bara själva hoven som måste tas i beaktande för att bygga starka hovar utan hur den mår i magen/tarmen har stor betydelse.

En intressant sak hon sa var att man gjort en studie på hur stort trycket blir på en hov när en travhäst travar fort. Det är otroliga 1-5 ton som hästen landar på, helt otroligt!
De flesta nerver i hoven sitter baktill och det har en väldigt logisk förklaring. När hoven landar ska den först slå i baktill med trakterna där nerverna finns och med hjälp av information den får där så anpassas steget. Hoven känner alltså av om det är halt, hårt osv och hästen vet då hur den ska parera sin kropp i rörelsen för att kunna fortsätta utan att ramla eller halka.

Har du någon gång sett när du har din häst i betonggången i stallet att den står och väger på hovarna? Den vilar/vaggar gärna för att lindra smärta som uppkommer under hovarna. Det går att likna det vid när vi människor står rakt upp och ned på ett golv utan att ha något att hänga på och vi gärna står och avlastar en fot i taget. Hur många av oss har inte stått och gått på betonggolv flera timmar om dagen och känner av den där trötta och onda känslan i fötterna?
Det som händer när vi ställer upp våra hästar på betonggolv är att cirkulationen i hoven avstannar. Cirkulationen i hästens kropp är väldigt beroende av att strålen i hoven trycks ned i marken och hjälper till att pumpa blodet runt i kroppen. Kan inte strålen nå ned i golvet eller den står still så blir förstås cirkulationen sämre. Det är en av orsakerna till varför det är så oerhört viktigt för välbefinnandet och hållbarheten att hästen får röra sig mycket. Den behöver hjälp av sina hovar för att må bra helt enkelt.
För att underlätta för hästen när den står i gången en längre stund så kan man slänga under en handduk eller liknande så inte underlaget blir lika stumt.

Hovarna är väldigt duktiga på att bygga upp sig själva om de får rätt möjligheter. I mitten av hoven sitter strålen och den kan faktiskt utvecklas helt ny och den gamla strålen ramlar av när den nya är redo att användas.
Hovarna anpassar sig dessutom till det underlag som hästen lever på. Är marken mjuk där hästen går så kommer hoven att bli högre och slits inte ned på samma sätt som om hästen går på lite hårdare underlag. Det här är lite knepigt när vi vill ta ut våra barfotahästar på en ridtur på en hårdare grusväg när den mestadels av dygnets timmar står i en mjuk box eller lerig hage. Det gör att någon typ av skydd behövs för att hästen inte ska ömma. Nu för tiden finns många skydd att välja på i form av boots i olika storlekar och former.

En häst ska gå på hela hoven. Endast 5-20 % v vikten ska ligga på hovväggen, resterande ska vara på sula och stråle.
Den maxade hoven är kompakt och har en blank hovvägg som visar på att cirkulationen är bra.

När man jämför tamhästar med vildhästar så är benmassan 30-40 % mindre hos tamhästarna. Många av våra tamhästar lider av osteoporos som är benskörhet och det beror till stor del på för lite rörelse och även på hur hästarna mår i sina tarmar. Sen finns förstås fler pusselbitar att hålla koll på i det här, men framförallt RÖRELSE är viktigt att tänka på.

Om man trycker bak i ballgropen så kan man känna den elastiska putan som finns inne i hoven. Den ska kännas som en tennisboll ungefär i konsistensen.

En annan intressant sak som Birgitta berättade är att om hästen är lång i tårna så påverkar det gaffelbanden negativt och har man otur så kan man få skador där.

Vad påverkar då hovarna?
– Mat
– Mineraler
– Vatten
– Magen/tarmen
– Daglig rörelse
– Motionen
– Torrt/blött underlag
– Flocken
– Stress
– Boende
– Hovskötsel
– Skötsel av hästen

Jag kan varmt rekommendera att gå på en föreläsning av Birgitta. Hon var väldigt kunnig, pedagogisk och engagerad i ämnet. Även om du inte är en ”barfotamänniska” så finns mycket kunskap att insupa.

Själv har jag precis tagit av skorna på min egen häst i juli och försöker lära mig hur jag ska hålla hennes hovar maxade. Hon har varit barfota bak i 1 1/2 och nu var det dags att våga ta steget fullt ut.

Hur har det gått då?
Hon har varit ömt till och från och inte velat gå på grusväg, men aldrig när hon gått i hagen. Det har gjort att vi har tagit det väldigt lugnt för att hon ska vänja sig och nu känns det som att hon vant sig nästan helt. Jag köpte 4 st flex hoof boots som hon har när vi motionerar och de fungerar riktigt bra. Lite meck är det förstås att få på dom, men det är nog en vanesak.
Det är intressant att följa hur hennes hovar utvecklas och jag ser tydligt hur hennes strålar börjar bredda sig och hovarna känns överlag mer friska och välmående.


0 kommentarer

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *